2009 hittade jag en broschyr om Bottenvikens skärgård och blev nyfiken på ön där 'Burstrandsudden' finns.
Redan 1677 omnämndes ön som en lotsplats, men då utfördes den mesta lotsningen av fiskare.
1821 blev Pite Rönnskär lotsstation och Hans Burstrand från Piteå blev den första officiella lotsen på ön, ett riskfyllt yrke eftersom lotsen måste ut oavsett väder.
Lotsuppassningsstugan från 1849.
Kapellet byggdes av tre fiskarbröder 1771. Två gånger om året reste en präst till ön för de obligatoriska gudstjänsterna, en kyrkbåt hämtade folk från öarna. I klockstapeln ringde man vid fiske, dimma och gudstjänst.
Ingen fiskare fick lämna land innan klockan klämtat, då kapprodde man till bästa fiskegrunden.
Vi köpte rökt sik av en fiskare uppvuxen på ön. Han blev så intresserad när han hörde att vi heter Burstrand. Hans far och farfarsfar, om vi minns rätt, har också varit lotsar på ön.
Vi gick förstås ut på Burstrandsudden där E kanske gjorde ett försök att pinka in Burstrandsområdet.
När vi åkte tillbaka med båttaxin var vi ännu mer nyfikna på den fina öns och människornas historia.
Vår trevliga utflyktsdag fortsatte med fika vid Jävre fyr...
Alterheden har Sveriges enda rabarberi och ordnar rabarbersafari.
Denna sort heter Red Champagne.
Ett till trevligt efterrättsstopp innan vi var hemma vid vår egen lilla bit av kusten igen efter en helmysig dag i Norr- och Västerbotten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar