måndag 30 november 2015

Välsignade

Välsignade advent, gillar verkligen den här tiden.

Välsignade julmarknad i kyrkan.
Välsignade hundmat vi trodde att CoP glömt i vår garagefrys...
...för det visade sig ju vara humrar.
Välsignade första advent, med fullsatt kyrka.
Välsignade äldreboende där vi kan känna oss trygga med att de tar hand om mor när nå´t händer.
Välsignade lille H...

...som jag kunde skylla mitt inköp på.
























måndag 23 november 2015

Skillnad

Särskilt för den som inte minns förra vintern blev det verkligen en skön skillnad häromdagen...när snön kom.
Vi hittade en utejulgran på stugtomten, skillnaden mellan att ta hem den eller att åka och köpa en blev en helfin stund i Skatan...och det är skillnad det.




Skillnaden är att jag har kvar ett gott humör...eftersom 'Robban' tar tag i saken.
Båda gillar fordonet...det är inte så stor skillnad.
Det blir en trevlig skillnad...när bokgästerna kommer i morgon.
Delägare i grabbarnas all'es nyss inköpta skoter...det blev en skillnad mellan i morse och i kväll.
Skillnaden måste alltså också bli...att jag önskar en snöig vinter.












 








måndag 16 november 2015

Sakta, men säkert...

...mot underbart vanliga dagar!
Tackam för alla tecken....

Utflykt
Göra om lite´ i köket

Tväråka till Auroragården...
...och se'n fixa god midda' (även om han kan smaka lite' av varje nu, så är det nog så att jag äter för två).

Mysmorgon med lille H
Missionsmidda' i kyrkan
Handla med damerna (E valde också 'pensiobänken', men underbart att han orkade följa med)
Promenad
En kopp kaffe
Uppmuntran på många fina olika sätt.



Lååång skön söndagmiddag.



Sakta men säkert mot vanliga dagar för oss, men det kommer att dröja innan många andra får glädjas åt vanliga dagar igen...efter den här helgen!
När jag la' mig på fredag kväll skrev jag i kalendern "en underbart vanlig fredag kväll hemma här".
När jag vaknade på lördag morgon läste jag det jag hade skrivit i samma stund som det blev en fruktansvärd fredag kväll hemma där.

 (peace for Paris av Jean Jullien)

Jag tänker på något som en kvinna som bor i Paris med sin familj skrev:
'Det lilla blir så otroligt viktigt när det stora blir för stort'.
Jag tänker på det en ung fransk kvinna sa: 'Det franska folket kännetecknas av glädje och njutning och det kommer inget att kunna ta ifrån oss'.
Jag tänker att det nog får kännas OK att känna glädje och få njuta lite'...en stund...mitt i alltihop.
























söndag 1 november 2015

Mitt i, efter, före...

...så tacksam!
Tacksam över att ni kom och gav oss energi!
Tacksam över alla som bryr sig!



Tacksam över att ha er!
Tacksam över solrekord i oktober!
Tacksam över att det är +12 grader den 1 november!
Framför allt så tacksam att de här kommit hem igen!