...så passade vi på att inviga mitt nya smyckeskåp (som E monterade häromnatten). Äntligen ordning på 'juvelerna', men det ryms fler.
Lång mysig Raclettemiddag runt spisen.
En skön söndag! Jag hann bjuda E på kaffe på sängen innan han hann stiga upp för att undvika det, det är ju inte hans favvoaktivitet. I eftermiddag åkte vi till sta'n och såg utställningen om 50-talet, kände oss precis som hemma!
Ett vackert museum, min gamla gymnasieskola!
Vi tog även en kopp kaffe där och läste på om Jörnskakan från 70-talet, minns du så god och lyxig den var?! Det finns ju många recept på den, men ingen så god som den från Eklunds bageri i Jörn på den tiden.
E läste nyss en dikt för mig. Lasse Åberg citerade den i sitt Vinterprogram. Det är något oklart kring ursprung och original, men den kommer nog från en engelsk 1600-talsnunna i Wells Cathedral.
"Herre, du vet bättre än jag själv att jag håller på att åldras och att jag en dag ska vara gammal.
Avhåll mig från den fatala tron att jag måste yttra mig i alla ämnen och vid alla tillfällen.
Befria mig från begäret att jag skall ordna upp alla människors angelägenheter.
Gör mig tankfull, men inte dyster, hjälpsam men inte beskäftig.
Hjälp mig att inte repetera ändlösa detaljer, ge mig vingar som för mig till saken.
Försegla mina läppar angående mina krämpor och besvär. De tilltar och det känns alltmer frestande att älta bekymren.
Jag vågar inte be om ett förbättrat minne, men jag ber om växande ödmjukhet och mindre tvärsäkerhet när mitt minne inte stämmer med andras. Lär mig den strålande läxan att jag tar fel ibland.
Låt mig få bli någorlunda angenäm. Jag vill inte vara något helgon, somliga helgon är så svåra att leva med, men en sur åldring är något av kronan på djävulens verk.
Ge mig förmågan att se det goda i oförutsedda sammanhang och att se talanger hos människor där man inte väntade sådant.
Och käre Herre, gör mig vänlig så att jag säger dem vad jag ser. Amen!"
Hm, nu fixar jag en förrätt till E och mig och så toknjuter vi av den här dagen mitt i åldrandet!!
