söndag 8 januari 2017

Min mamma

Ovanför din säng hänger denna tavla som du broderat. 
När jag satt vid din sida igår tänkte jag på alla minnen du givit oss - allt du tillverkat, allt du skrivit, alla sånger du spelat, allt du planerat och ordnat, allt du önskat och sagt.
Nu är du själv vårt minne, lilla mamma!
Du lämnade oss och vår jord igår och får nu vara med pappa igen.
Jag vill tänka att nu får du själv sitta skönt uppkrupen i en stol, som du så gärna gjorde och läsa en bra bok, som du så gärna gjorde. 
Tack mamma för dig!




2 kommentarer:

  1. Beklagar sorgen Annika. Så fint skrivet. Ja det är ledsamt när våra kära äldre lämnar oss. Jag tänker ganska ofta på några ord du sa när ni hälsade på oss på "vår" balkong för några år sen. Att våra föräldrar har ett alldeles speciellt intresse för just oss. Så är det verkligen och det är så sorgligt när de försvinner- ingenting kan ersätta föräldrakärleken! Jag minns också att när vi satt där på balkongen kom ett glädjebesked till er: ni hade fått ett barnbarn. I somras fick vi ta emot samma glädjebesked, på samma plats. Allt gott önskar Boel

    SvaraRadera
  2. Annika, tears are streaming down my face as I read your beautiful tribute to your mom and as I write to you now. I feel the distance between us so profoundly especially at times like these, but I am so thankful for today's technology which at least helps me feel closer to you all.
    I cherish my childhood memories of Faster Siw, and love getting to know her better through hearing Pappa's stories and a glimpse of your memories through your above writing. Her embroideries are pieces of art and I treasure the small one she gave me many,many years ago!
    Your mom was and will forever be loved and her legacy, along with your dad's, lives on in each one of you.
    I pray that you feel Jesus presence, His great love and His peace, which surpasses all understanding, during this difficult time.
    Your "Canadian" family is thinking and praying for you all🙏
    Love and many hugs, Åsa

    SvaraRadera